/)
Elements | Mars 2024
Elements är AuAg's månadsbrev som lyfter fram makroekonomiska observationer från föregående månad. Vårt fokus ligger på händelser som påverkar investeringsmiljön för ädelmetaller och grön-teknik-grundämnen. Dessa observationer presenteras med bilder och grafer i ett effektivt och kärnfullt format.
Boom and Bust – är det dags nu igen?
Vi har nu en situation på aktiemarknaden där de fem största bolagen på den amerikanska börsen (S&P500) tillsammans väger mer än 25% av marknaden. När it-bubblan sprack så var de då fem största bolagen uppe i 18%.
En annan indikator visar att de största bolagen, mätt som de 10% största av alla amerikanska aktier, värderas till över 75% av marknadsvärdet av hela börsen. Detta är något som vi inte upplevt sedan 1929.
Gemensamt för ”boom- & bust-perioder” som bank-, finans- och fastighetskrisen i början av 90-talet, IT-bubblan år 2000, finans- och skuldkrisen år 2007/2008 var att det orsakade ordentliga, nästan paraboliska, uppgångar innan luften gick ur. Som vi i tidigare månadsbrev skrivit om är det just för stora mängder stimulanser och penningtryckande som bidrar till alldeles för stora bubbelfenomen.
Som investerare är konsten att succesivt kunna ta hem, och realisera sina vinster. Detta är extra viktigt när fler och fler signaler blir synliga att enskilda segment är inne i bubbelvärderingar. Risken, och det mest vanliga, är att investerare ser stora orealiserade vinster på sina investeringar – men inte gör någonting, för att sedan när det vänder se samma ”uppfattade vinster” smälta bort under kommande korrigeringar och resa nedåt.
Om ”sell high” är en del av framgången att skapa verklig ”relativ” förmögenhet så är ”buy low” det som verkligen har skapat skillnader mellan de som lyckats med investeringar och de som inte gjort det.
Som bilden visar så är det frågan om tech-aktier har nått en övervärdering i relation övriga börsen (S&P500) precis som vid IT-bubblan 2000. Pris kan alltid fortsätta uppåt, men det krävs hela tiden att mer och mer kapital investeras för att lyfta aktierna varje ytterligare procentenhet uppåt. Kanske är det ett bra tillfälle att säkra hem delar av de vinster man har - och låta resten vara kvar om det ändå känns som att det finns mycket kvar i rörelsen uppåt.
Andra sektorer än tech, såsom råvaror, kan däremot ses som lågt värderade i relation till börsen. Bilden nedan visar guldgruvbolag i relation till amerikanska börsen (S&P500). Det var riktigt bra att köpa S&P500 under 90-talet, sedan var det bättre med guldgruvbolagen 2000-2010, och sedan bättre med S&P500. En horisontell linje i bilden innebär att relationen är statisk - medan rörelserna nedåt och uppåt ger desto större relativ skillnad. En rörelse upp mot medelvärdet och sedan en bubbeltopp upp mot 15 i grafen för guldgruvbolagen visar på en enorm möjlighet (förra uppåt resan för bolagen gav 10-20x).
Om man har varit med länge i branschen så vet man att alla stora förmögenheter har skapats av de som köpt riktigt, riktigt billigt. De som t.ex. blivit miljardärer på fastigheter, köpte väldigt mycket när fastighetskrisen var som värst och ingen ville köpa. Just nu finns det stora möjligheter att köpa billigt i exempelvis råvarusektorn.
I detta månadsbrev vill vi fokusera på den intressanta uranmarknaden. Kärnkraft har lyfts fram som ett grönt alternativ, åtminstone fram tills att vi producerar tillräckligt mycket vind-, sol- & vattenenergi i världen. Detta tillsammans med effektiviteten i nya kärnkraftverk har gjort att det byggts nya kraftverk i många länder. Därmed har efterfrågan ökat och priset på råvaran stigit kraftigt. Tidigare prispressare på uran, såsom nedmonteringsprocessen av kärnvapen, som gav ”extra” uran till marknaden är numera borta.
I väst så är Kanada den stora uranproducenten, men i världen så har idag Kazakstan en total dominans. I USA satsar nu flera företag på att göra USA till en stor producent och i Europa ligger förhoppningarna på ett fåtal länder. De-globaliseringen och en nu för tiden starkare önskan om att inte vara beroende av enskilda länder driver på processen.
Det finns såklart olika scenarion kring efterfrågan- och utbudssituationen. Även ett mellanscenario visar på att det kan bli ett stort framtida underskott. En fysisk brist på en råvara är verkligen ”raketbränsle” för priset.
Ett högre pris kommer behövas för att göra ny utvinning lönsam att starta. Detta kommer att gynna gruvbolag som har eller kommer ha goda marginaler, men även de med mindre marginaler då den procentuella skillnaden på ”sista raden” blir större för dessa bolag.
Ska Sverige bli en del av lösningen? Sveriges regering har agerat och tillsatt en snabbutredning som ska vara klar den 15 maj för att undersöka möjligheterna om att återigen kunna tillåta uranbrytning i Sverige.
De äldsta uranfyndigheterna i det svenska urberget är mer än 1,9 miljarder år gamla. Många av dem ligger i Sveriges nordligare delar. Dessa fyndigheter har en högre uranhalt, men deras storlek är begränsad. I södra Sverige finns det mer uran, men den viktiga koncentrationen, uranhalten, är mycket lägre. Ett projekts framtida lönsamhet är ofta just en funktion av hur lätt/svårt det är att utvinna metaller i relation till koncentrationen.
Av världens samlade urantillgångar anses 0,2 procent finnas i Sverige. Sveriges tillgångar utgör dock nästan 30 procent av Europas urantillgångar.
Sverige återinrättar även konceptet ”mineraljakten” vilket får anses vara en ytterligare en indikation på att utvinning av mineraler/metaller sakta men säkert är på väg att bli något stort.
Uran handlas inte på en öppen marknad som andra råvaror. Köpare och säljare förhandlar i stället kontrakt direkt mellan varandra. Ett alternativ att följa marknadens pris/värde på uran är via en ETF (Sprott Physical Uranium). Sedan sommaren 2023 gick priset på kort tid upp +100%. Efter årshögsta i år har uranpriset korrigerat med -20% (allt lite beroende på vilken prissättning man följer). Kraftiga uppgångar kan efter en tid bli överköpta och sedan leda till en korrigering som vi resonerade runt ovan i inledningen av månadsbrevet.
Vi äger idag två bolag som är involverade i utvinningen av uran. I fonden AuAg Essential Metals har vi dels, Cameco som varit med sedan start och numera även NexGen. Cameco som är verksamma i Kanada är det enda producerande bolaget i västvärlden som har en tillräcklig likviditet på börsen för oss. Amerikanska NexGen som också är tillräckligt stora på börsen har fina fyndigheter och kan bli en av världens största producenter.
Cameco avkastade ca +88% under 2023 och ligger på -2,5% i år vilket är lite mindre rörelser än för råvaran. Något som till viss del beror på att kontrakten är långa och inte följer råvarans snabba prisrörelser upp och ner på samma sätt. NexGen som adderats till fonden i år är plus cirka 10%.
Kanske kan vi äga ett bolag som utvinner uran i Sverige en dag!
Om du vill addera uran till din portfölj bör du titta på AuAg Essential Metals.
Fonderna
AuAg's investeringslösningar är viktiga byggstenar i alla portföljer. De strävar efter att generera positiv långsiktig avkastning med låg korrelation till traditionella investeringsstrategier.
/)
/)
Utvalda länkar denna månad
Använd vårt unika ”Kunskapscenter” löpande för att ta del av vår aktuella syn på marknaden och omvärlden. Vi kommunicerar hela tiden. Här är några utvalda media-länkar:
/)
Då blir det fart på guldet
Guld och Koppar på Dagens Industri.
/)
Realtid - Finansinspektionen kan höja aktiva fonders avkastning
Debattartikel där Eric Strand skriver om hur en förändring kring reglerna för tredjepartsersättningar kan vara gynnsamt för sparare.
/)
Anledningar att investera i guld, silver, och gruvbolag 2024
En kort sammanfattning av viktiga teman och trender för guld, silver, och gruvbolag under 2023.
/)